onsdag 30 mars 2011

Super sad true love story - en skrämmande satir av världen idag

Jag har precis läst ut Gary Shteyngarts senaste bok Super sad true love story och det är verkligen en bok som sätter igång en massa funderingar. Den kanske inte är fullt lika rolig som hans tidigare böcker (Den ryske debutantens handbok och Absurdistan), men satiren är vassare och ämnet känns mer, om inte angeläget, så iaf relevant i mitt liv.

Boken utspelar sig i en nära framtid där allting i samhället kretsar kring en fixering kring ungdomlighet. En framtid där böcker anses som något suspekt (de kallas "printed, bound media artifacts" och anses lukta illa). En framtid där alla går omkring med någon sorts monsterversion av smartphone som kallas äppärät. I dessa manicker får de ständiga informationsflöden om allt omkring dem och de kan använda dem  till att ranka allting i sin närhet. T.ex. kan äppärätin räkna ut vilken sexighets- eller personlighetsrankning du har av alla människor i ett rum, en rankning som sedan visas upp för alla i den synliga displayen på din äppärät.

Bokens huvudperson, Lenny Abramov, fyller snart fyrtio år, har den märkliga egenheten att han älskar böcker och jobbar på ett företag som ger folk evigt liv (eller i.a.f. säljer "föryngringsprocesser"). Lenny blir tokkär i den koreanskamerikanska, 15 år yngre tjejen Eunice park och det är kring deras förhållande boken kretsar.

Det finns så många intressant trådar i den här boken så jag vet inte vad jag ska ta upp här: Som att dagens "lillebror-samhälle", där alla övervakar sig själva och andra och lägger ut alla möjliga detaljer om sitt och andras privatliv på nätet, i boken har dragits till sin extrema spets. Som att det är Kina som sätter den världspolitiska och -ekonomiska agendan i världen, inte USA som är på fallrepet. Som att det, som vanligt i Shteyngarts böcker, finns en väldigt intressant diskussion kring vad det innebär att vara andra generationens invandrare (Abramovs föräldrar kommer från Ryssland). Jag kan fortsätta i evigheter.

Det är den perfekta boken för en bokcirkel. Den innehåller helt enkelt fantastiskt mycket stoff till intressanta diskussioner. Tyvärr är dock genomförandet inte i toppklass tycker jag. Vissa passager av boken är lite sega och den är helt enkelt inte så rolig som jag hade hoppats. Det blir därför bara en trea i betyg, men jag rekommenderar ändå alla som vill ha en spegel av vårt moderna samhälle att läsa boken.



Andra som har recenserat Super sad true love story är: USA-bloggen

måndag 28 mars 2011

Podden som vrider upp världen, del 2 av 5

Efter förra veckans succé har det nu blivit dags för att publicera avsnitt två av vår (dvs A fraction of the web, Illusionernsas blogg och Kafka på jobbet) poddcast Podden som vrider upp världen (eller vad den nu ska kallas). Idag har vi läst sidorna 150-302 av Haruki Murakamis Fågeln som vrider upp världen.

Här kan du lyssna på dagens avsnitt.

Om du mot förmodan missade avsnitt 1 eller om du vill lyssna igen hittar du det här.

söndag 27 mars 2011

Är bokbloggare fega?

Jag skrev häromdagen om att jag upplever att bokbloggosfären till stora delar går de stora förlagens ärenden och helt enkelt saknar oberoende. Jag hade nog räknat att få lite mer respons på ett sådant "påhopp". Jag är också ganska övertygad om att folk har en åsikt i frågan, kanske rent av håller med mig. Men man vågar inte säga vad man egentligen tycker av rädsla att "hamna i onåd" hos förlagen så att dessa slutar att skicka gratisböcker till en.

Jag hoppas inte att jag har rätt. Det vore beklämmande.

fredag 25 mars 2011

Varför driver jag en bokblogg?

Förra veckan skrev Karin på En bokcirkel för alla en inlägg om hur vi bokbloggare ska få större inflytande. Ett intressant inlägg. Hon kommer in på frågan om vad som driver bloggaren, vad syftet med att driva en bokblogg egentligen är. Jag citerar:

Är inte en del av syftet att fler ska hitta bra böcker att läsa? Och att de förlag som ger oss böcker ska tjäna något på det? Och nu menar jag absolut inte att vi ska skriva bra om böcker vi inte gillar. Nej, det är inte syftet. Det gäller att få ett inflytande över folks bokinköp. Och få fler att läsa.

Den sista delen kan jag skriva under på, men att förlagen som ger oss böcker ska tjäna på det? Här håller jag inte med Karin. Upprikigt sagt så struntar jag i förlagen när jag bloggar. Det beror kanske vad man har för typ av blogg. Bygger man sin läsning på sådant man får gratis av förlagen, ja då kanske man vill väga in deras eventuella nytta av ens bloggande. Men jag, som köper det jag vill läsa och därmed själv styr vilka böcker jag konsumerar och sedan skriver om på min blogg, bryr mig faktiskt inte.

Kanske är det så att vi har en bloggosfär, där de stora inflytelserika bokbloggarna mestadels recenserar gratisböcker från förlagen och där skribenterna tar hänsyn till vad förlagen tjänar på det de skriver. I så fall saknas något väsentligt: oberoende.

måndag 21 mars 2011

Podden som vrider upp världen, del 1 av 5

Jamen, så har det då äntligen blivit dags. Det är premiär för Podden som vrider upp världen (eller vad vi nu ska kalla den), en joint venture mellan A fraction of the web, Kafka på jobbet och Illusionernas blogg.

Med start i dag kommer vi fem måndagar i rad att lägga upp inspelade diskussioner av Haruki Murakamis Fågeln som vrider upp världen enligt samma koncept läsplan som bokcirkeln i P1. I dagens avsnitt, del ett av fem, diskuterar vi sidorna 1-149 i boken.

Här hittar du avsnittet. Se nu till att klicka på länken och lyssna på våra ljuva röster.

lördag 19 mars 2011

Ödet vill att jag ska läsa om Rom

Den trogne läsaren av min blogg känner till att jag åker till Rom i morgon. Inför denna resa ville jag läsa någonting som utspelar sig i Rom, för att få feeling. Jag hittade ingenting, så jag började läsa Tom Rachmans The Imperfectionists som jag hade hemma på nattygsbordet. Förutom att det var en riktigt bra bok visade det sig att den utspelar sig i Rom. Vilken flax! Nu har jag fått en allddeles utmärkt uppladdning inför min resa.

Igår började jag läsa en ny bok, den bok som med all säkerhet kommer att vara mitt resesällskap. Det blev Super sad true love story av Gary Shteyngart. Döm om min förvåning när det visade sig att även denna bok, i alla fall inledningsvis, utspelar sig i, just det, Rom!

fredag 18 mars 2011

De Imperfekta - en fantastisk bok!

Jag har prickat in årets andra femtaggare (dem första kan ni läsa om här). Jag har precis läst ut The Imperfectionists av Tom Rachman och jag är fullkomligt överväldigad. Det är sådana här läsupplevelser som gör jag älskar att läsa.

The Imperfectionists porträtterar ett antal medarbetare vid en engelskspråkig tidning i Rom. Ett kapitel per person, nästan som en novellsamling. Vi får bl.a. följa den ensamma och misantropiska rubriksättaren Ruby Zaga, den  osäkre Kairo-korrespondenten Winston Cheung och den excentriska läsaren Ornella de Monterecchi. De olika människornas öden griper in i varandra och mellan varje kapitel får vi oss en liten del av tidningens historia till livs.

Jag tycker att det rä svårt att recensera novellsamlingar och böcker som den här, som i mycket liknar novellsamlingar. Det är svårt att analysera handlingen och tematiken.


Berättelserna i boken är roliga, tragiska, intressanta, gripande och väldigt bra. Jag kan bara säga en sak: läs. Okej jag säger en sak till: läs!

Jag berätade i ett tidigare inlägg om hur jag älskar när favvoböcker jag läst på engelska ges ut på svenska. Nu har det hänt igen, I dagarna släpptes De imperfekta, så även de som inte gillar att läsa på engelska kan glädja sig åt denna läsupplevelse.

Avslutningvis vill jag tipsa om att författaren kommer till Internationell författarescen på Kulturhuset i Stockholm 28 april.

torsdag 17 mars 2011

Dessa författare gästar bokmässan i höst

Som ni kanske känner till är temat på årets bok- och biblioteksmässa tyskspråkig litteratur. För ungefär två minuter sedan släppte bokmässan vilka tyskspråkiga författare som kommer att gästa mässan i höst. Håll till godo:

Tyskland
Cornelia Funke (f 1958), ungdomsboksförfattare med världsrykte som har sålt mer än 10 miljoner böcker. Ett 15-tal av hennes böcker har översatts till svenska, bl a Tjuvarnas herre som gick som följetång i SR häromåret. Felicitas Hoppe (f 1960), prisbelönt ledamot av Tyska akademien för språk och litteratur som skriver fantasieggande prosa på yttersta gränsen mot den rena poesin. Clemens Meyer (f 1977), den tyska litteraturens bråkstake. Benedict Wells (f 1984) gjorde hyllad skönlitterär debut redan som 19-åring. Hans andra roman En vecka i Berlin utkommer på svenska i höst. Terézia Moras (f 1971) debutbok Alle Tage röstades fram till 2004 års bästa tyska roman vid bokmässan i Leipzig. Hon anses av många vara en av sin generations främsta röster, precis som Silke Scheuermann (f 1973), vars bok Timmen mellan hund och varg kom på svenska häromåret och har kallats för generationsroman. Nadia Budde (f 1967), en av Tysklands mest prisbelönta barnboksförfattare och illustratörer. Nora Gomringer (f 1980), en av Tysklands främsta spoken word-poeter. Arne Bellstorf (f 1979) tillhör den nya generationens tyska serietecknare. Han har odlat en alldeles egen berättar- och tecknarstil. Uwe Timm (f 1940) är körsnären som sadlade om till aktad och älskad roman- och barnboksförfattare. Markus Heitz (f 1971), fantasyförfattare som nått stora framgångar med framför allt sin Judas-serie. Den tyska 80-talsikonen Nina Hagen (f 1955) har skrivit en osminkad självbiografi om sitt stormiga liv och bjuder på sig själv i både seminarium och konsert. Kristina Maidt-Zinke, litteraturkritiker med smak för skandinavisk litteratur. Skriver bl a för Münchentidningen Süddeutsche Zeitung. Thomas Steinfeld, kulturchef på Süddeutsche Zeitung och bl a författare till En stor man om Axel Munthe.

Österrike
Anna Mitgutsch (f 1948), en av frontfigurerna inom modern österrikisk litteratur. Hon har blivit översatt till en rad europeiska språk, inklusive svenska. Bettina Balàka (f 1966), starkt profilerat feministisk författare. Angelika Reitzer (f 1971), skriver skönlitteratur som inte följer några raka linjer. Hennes fragmentariska, bildrika och märkligt poetiska berättelser låter sig inte förklaras på rationell väg. Den bulgariskfödde Dimitré Dinev (f 1968) bor sedan 1990-talet i Wien där han skriver tragisk, absurd och humoristisk prosa och dramatik som ofta behandlar exilmänniskans erfarenheter. Barn- och ungdomsboksförfattaren Rachel von Kooij (f 1968) skriver kort och gott ”sådant som hon själv vill läsa”. Hennes romaner har vunnit flera priser och har översatts till en mängd språk. Doron Rabinovici (f 1961), israelisk-österrikisk författare känd för sitt engagemang mot rasism och antisemitism. Richard Obermayr (f 1970), prosaist vars senaste bok Das Fenster, en mystisk och poetisk roman om minnets bedräglighet, fick recensenterna att utropa Meisterwerk! Wolfgang Petrisch (f 1947), österrikisk toppdiplomat som 1999-2002 var Hög representant för Bosnien och Hercegovina (en post som Carl Bildt tidigare innehade). Han har skrivit flera böcker om konflikterna på Balkan. Friedrich Buchmayr (f 1959) österrikisk litteraturvetare och Strindbergexpert som bl a byggt upp ett Strindbergmuseum i Österrike!

Schweiz
Peter Stamm (f 1963) skriver prosa och drama för både radio och teater på ett sparsmakat språk som för tankarna till både Camus och Hemingway. Dorothee Elmiger (f 1985) anses vara en av de mest lovande unga författarna från alpnationen. Melinda Nadj Abonji (f 1968), mottog förra året prestigepriset Deutscher Buchpreis för sin roman Tauben fliegen auf som enligt motiveringen ”ger en fördjupad bild av ett samtida Europa i uppbrott”. Gabrielle Alioth (f 1955), författare som skriver romaner, noveller, barnböcker och reseberättelser. Sedan 1984 är hon bosatt på Irland. Peter von Matt (f 1937), litteraturprofessor som bl a specialiserat sig på ETA Hoffmans och Max Frischs litteratur.

New York-suckers, titta hit!

Alla ni som är New York-romantiker. Ni som gillar Paul Auster, Jonathan Safran Foer, Joseph O'Neill, Siri Hustvedt osv bla. därför att deras böcker ofta utspelar sig i det stora äpplet. Ni (och alla andra såklart) ska lyssna nu:

Läs Världens väldghet (Let the Great World Spin i original) av Colum McCann. Se här vad jag sklrivit om denna fina bok tidigare och gå sedan och köpa den.

Jag läser mycket på engelska och brukar beklaga mig över hur lite av det jag gillar som översätts till svenska. Jag vill ju att alla andra, även de som inte känner sig så bekväma med att läsa på engelska, ska få del av dessa fantastiska läsuppleveler. Ett exempal på en författare som jag älskar, men som de svenska förlagen inte har fattat att de måste översätta är Michael Chabon. Varje gång som en av dessa böcker översätts blir jag lika glad. Nu har Lindqvist Publishing fått till en svensk utgivning av Colum McCanns senaste. Jag klickar på gillaknappen.

Se så, iväg med dig nu, sitt inte där och slösurfa. Boklådorna stänger om några timmar!

onsdag 16 mars 2011

Trion som vrider upp bloggosfären

Somliga menar att årets kulturhändelse, ja det måste ju vara utdelningen av Nobelpriset i litteratur, Bok- och biblioteksmässan i Göteborg eller Falukorvens dag. Jag vill inte gå så långt som att häva att de har fel, men det har de. Årets kulturhändelse, alla kategorier, är att A fraction of the web, Illusionernas blogg och Kafka på jobbet, med start nu på måndag, kommer att publicera fem avsnitt poddradio där vi diskuterar Haruki Murakamis Fågeln som vrider upp världen

Vän av ordning kanske säger: men det där görs ju redan av P1. Visst, men vi gör det roligare, smartare och snyggare. Bättre helt enkelt. Vi använder oss dock av samma lässchema som P1. Således:

Träff 1 måndag 21 mars: Vi läser t.o.m. sidan 149.
Träff 2 måndag 28 mars: Vi läser t.o.m. sidan 302.
Träff 3 måndag 4 april: Vi läser t.o.m. sidan 450.
Träff 4 måndag 11 april: Vi läser t.o.m. sidan 600.
Träff 5 måndag 18 april: Vi läser ut boken.

Hos Kafka på jobbet kan ni läsa en lite mer utförlig beskrivning av denna poddsändning.

Glöm nu inte, för allt i världen, att lyssna på måndag. Ni vill väl kunna hänga med i diskussionen kring fikabordet på jobbet på tisdag?

tisdag 15 mars 2011

Europas bästa litteratur

Tidigare i vintras kom jag över en samling med europeiska noveller. Boken heter Best European Fiction 2011 och består av ett fyrtiotal noveller från lika många länder i Europa. Alltifrån Frankrike, Tyskland och Spanien till Moldavien, Lichtenstein och Montenegro finns representerade i boken.

Naturligtvis går det inte att skriva en recension av boken som helhet, till det är den alltför spretig. Dock spretig i en positiv bemärkelse. Antologin bjuder på en väldig spännvidd. En hel del av novellerna gillade jag verkligen, andra inte alls. Men som helhet är jag väldigt glad att jag läst den här boken. Vill man, som jag, försöka läsa litteratur från udda länder är den här antologin the shit, ska man leta romaner från alla dessa länder är det nog snart sagt omöjligt att lyckas.

En reflektion jag har gjort under läsandet av den här boken är att nationell litteratur är ett något problematiskt begrepp. Flera av författarna har bara bott en del av sin barndom i sitt "hemland" och verkar från ett helt annat land. Vad konstituerar en tjeckisk, portugisisk eller för den delen, svensk litteratur? Vad gör en bok rysk, norsk, bosnisk eller norsk? Är det språket den är skriven på, författarens födelseland eller något annat? I det globaliserade, post1989-  och postbalkankrigpräglade Europa av idag är sådana här frågpr inte helt lätta att svara på. Och kanske inte ens relevanta.

måndag 14 mars 2011

Romtips eftersöks

Jag behöver Romtips. Ja, alltså, jag ska inte göra Cuba Libre till mina kubanska kusiner. Inte heller ska jag bjuda mina ryska dito på kaviar. Den som trodde att jag ska fylla på mitt förråd med Read Only Memory skivor har också fel. Inte heller ska jag åka hem, till Göteborg, vilket jag antar att de flesta läsare av detta inlägg tror med tanke på nivån på vitsarna.

Nej jag ska åka till Rom. Och behöver lite tips. Eftersom det här är en bokblogg passar det ju fint med att ge mig tips på boklådor man inte får missa (om det nu finns sådana i Rom). Men kanske har någon också en idé om var man kan äta den bästa risotton, var man kan köpa den bästa osten eller något annat ro(m)ligt. Och ja, jag bjuder på den sista vitsen.

söndag 13 mars 2011

Hur fan kan man motivera en svensk vapenindustri?

Ok, det här inlägget har inget med böcker att göra, men jag bara måste skriva av mig. Jag ser just nu på Rapport där de rapporterar om att svenska vapen har hamnat hos rebellerna i Libyen. Talespersonen för den svenska vapenindustrin verkar förvånad. Man säger sig ha en noggrann kontroll över att vapnen inte hamnar i fel händer. Men vad är fel händer? Enligt mig är fel händer alla händer som ämnar hantera ett vapen. Innebär kontrollen av den svenska vapenexporten att man bara säljer sina vapen till FN? Jag tror tyvärr inte det.

Hur fan kan man motivera en svensk vapenindustri och vapenexport idag?  Det finns ingen anledning till att Sverige ska hjälpa idioter runt om i världen att ha ihjäl folk. Nej, lägg ner Bofors i morgon säger jag!

torsdag 10 mars 2011

Bokmässan here I come!

Sådär, nu har jag bokat hotell i Götet för Bokmässan. Det blir fyra nätter i Sveriges Gdansk (okej, jämförelsen haltar lite). Jag kan tipsa alla som har tänkt sig en göteborgsvistelse under bokmässeveckan att börja titta på boende nu, det börjar bli fullbokat på många ställen. Iaf om man har tänkt sig att bo på hotell hyffsat nära mässan utan att behöva betala en hel månadslön för rummet.

tisdag 8 mars 2011

En urban safari med stora problem

Jag har läst Urban safari. 12 storsäder av Bobo Karlsson av, just det, Bobo Karlsson och jag är kluven. Först en liten beskrivning, sedan tar jag det som är bra med boken följt av det som är mindre bra.

Boken innehåller 12 kapitel, vart och ett om en stad. Amsterdam, Beirut, Buenos Aires, Rio de Janeiro, Los Angeles och Stockholm är några av städerna han behandlar. Han berättar om de olika stadsdelarna och vad de har för karaktär, om städernas "själ", om krogar och klubbar han gillar, om människorna som bor i städerna osv. Det är ingen reseguide, snarare en samling personliga reportage som innhåller en del tips.

I de flesta kapitlen lyckas Karlsson förmedla det som han lockas av hos städerna, varför han älskar dem så. I många falla blir man faktiskt riktigt sugen på att själv resa dit. Jag tor också att om man ska åka till någon av de städer som boken behandlar, då kan man nog få rikgigt bra tips på vattenhål som kanske inte finns i guideböckerna. Slutkaptilet om Stockholm är också intressant på sitt sätt. Det är kul att läsa om sin hemstad ur ett annat perspektiv.

Boken har emelletid stora problem. Långa partier (ibland hela kapitel på 30-40 sidor) ägnar författaren åt at bara rabbla en massa coola, sexiga, hippa, häftiga, fräcka, balla ställen och skulle jag fått en femma för varje bartender- krögar- dj- eller kyparnamn som nämns skulle jag ha råd att faktiskt besöka alla de städer boken hanldar om. Dessa uppräkningar blir ibland ordentligt långrandiga.

Ett annat problem med boken är Karlssons, vad det verkar som, närmast totala blindhet för stora problem som gentrifiering och sexturism. Det senare verkar han se som en kuriös liten detalj som sätter färg på hans vistelser i städer som Bankok, Amsterdam och Rio. Det förra identiefierar han visserligen som ett problem, men hans perspektiv är det att det är synd att de fattiga försvinner från en cool, sexig eller hip stadsdel, eftersom de ju bidrar med en äkthet, patina och ruffighet som stadsdelar som gått igenom gentrifieringsprocessen har förlorat. Jag blir faktiskt lite lätt illamående när jag läser Karlssons "analyser" av de sociala aspekterna av detta. Han uppvisar en form av socioekonomisk kolonialsim. Fattigdom och annan social misär är exotiskt i hans ögon.

Trots bokens stora problem blir dt en trea i betyg, p.g.a. det som ovan anförts.

måndag 7 mars 2011

Hemma hos läsarna

För dig som mot förmodan misade mig i radio i fredags finns lyssningsmöjligheter här. Om du inte vill lyssna på de andra lirarna kan du spola fram till 29 min in i programmet. Håll till godo.

fredag 4 mars 2011

Aporna tar över bokbloggosfären

Det här är ju visserligen Illussionernas bloggs område, men jag vill hjälpa honom lite på traven. Det behövs mer apor i bokbloggosfären. Nu när det är fredag eftermiddag vill jag dela med mig av något av det roligaste som finns. Kolla in Alejandro Fuentes Bergström, roligare än så här blir det inte.

torsdag 3 mars 2011

Spetsa öronen - A fraction of the web hörs i radio

Om ni bara ska lyssna till ett radioprogram i år, ja då ska ni lyssna i morgon fredag kl 18:15 i P1. I programmet Hemma hos läsarna pratar jag och några tjommar till om läsning, böcker och litteratur. Om du mot förmodan skulle missa denna mediahändelse eller om det jag sa var så smart (eller osammanhängande) att du bara måste höra det igen, ja då kan du avnjuta reprisen på lördag kl 16:03, också i P1. Som den tekniktillvände nutidsmänniska du förmodligen är (eftersom du läser "bloggar" på "Nätet", eller "Webben") tar du med all säkerhet chansen att även lyssna på programmet som pod. Allt för att för att riktigt få vältra dig i min sköna stämma. Håll till godo.

onsdag 2 mars 2011

Bloggtorka eller gott omdöme

Den senaste tiden har jag inte varit så aktiv som jag brukar här på bloggen. Det kan bero på något av följande:
  • Jag har jobbat väldigt mycket
  • Jag har inte haft något vettigt att berätta
  • Jag har ingen katt som jag kan lägga upp bilder på
  • Jag har inga snygga tekoppar att lägga upp bilder på
  • Värmländsk design och böcker är inget vinnande koncept
  • Jag har en katt, men den har tuggat sönder mina fingrar, så att jag inte kunnat skriva
  • Mitt språkcentra har varit tillfälligt ur funktion p.g.a. ett strömavbrott
  • Jag har varit bortförd av utomjordingar
Minst några stycken av ovanstående alternativ är korrekta. Om du gissar vilka vinner du faktiskt ingenting, snarare har du förlorat, förlorat tid på att läsa den här skiten.

Vän av ordning vill kanske påpeka att detta inlägg är precis ett sådant meninglöst dito som jag ovan ansett vara mig ovärdigt. På det tänker jag bara svara: nu vet du hur det känns att läsa ointressant jox.

PS. Jag återkommer vilken dag som helst med ett bokrelaterat inlägg som precis som vanligt kommer vara av yppersta klass sett till innehåll, komposition, språkbehandling och finess.

tisdag 1 mars 2011

The Finkler Question av Howard Jacobson

Ibland läser man en bok som är så bra att den är bortom att vara en page-turner; när man läst en sida vill man inte skynda till nästa, nej man vill läsa sidan igen och igen. För det är så djävla bra. En sådan bok dyker jag på max en gång per år. Howard Jacobson Bookerprisvinnande The Finkler Question visade sig vara en sådan bok.

Julian Treslove är en knappt 50-årig, pessimistisk ungkarl i London. Han har tidigare haft ett själadödande jobb på BBC, men för närvarande jobbar han som look-alike. Han har nämligen egenskapen att till utseendet likna alla och ingen. Två av Tresloves bästa vänner är den 90-årige änklingen Lido och den jämnårige dito Finkler. Dessa båda män är judar, vilket inte Treslove är. Han vill dock gärna vara en av dem och efter att ha blivit rånad och tyckt sig höra att gärningskvinnan kallade honom för jude, börjar han få för sig att han är just detta, en Finkler som han kallar dem. Han går mer och mer in i sin nya judiska identitet, han lär sig jiddish, han flyttar ihop med en judisk kvinna, han t.o.m. börjar fundera på att omskära sig, men känner ändå att han inte rikigt är en av dem.

The Finkler Question är en satirisk, men också allvarlig analys av den judiska identiteten. Vad innebär det att vara jude idag? Varför existerar antisemitism? Helt enklet, vad är den judiska identiteten? Alla som hyser en fascination för judendomen och någon gång tänkt: tänk om man vore jude, ska läsa denna bok.

Det blir en solklar femma i betyg. Fem plus.