Europas bästa litteratur

Tidigare i vintras kom jag över en samling med europeiska noveller. Boken heter Best European Fiction 2011 och består av ett fyrtiotal noveller från lika många länder i Europa. Alltifrån Frankrike, Tyskland och Spanien till Moldavien, Lichtenstein och Montenegro finns representerade i boken.

Naturligtvis går det inte att skriva en recension av boken som helhet, till det är den alltför spretig. Dock spretig i en positiv bemärkelse. Antologin bjuder på en väldig spännvidd. En hel del av novellerna gillade jag verkligen, andra inte alls. Men som helhet är jag väldigt glad att jag läst den här boken. Vill man, som jag, försöka läsa litteratur från udda länder är den här antologin the shit, ska man leta romaner från alla dessa länder är det nog snart sagt omöjligt att lyckas.

En reflektion jag har gjort under läsandet av den här boken är att nationell litteratur är ett något problematiskt begrepp. Flera av författarna har bara bott en del av sin barndom i sitt "hemland" och verkar från ett helt annat land. Vad konstituerar en tjeckisk, portugisisk eller för den delen, svensk litteratur? Vad gör en bok rysk, norsk, bosnisk eller norsk? Är det språket den är skriven på, författarens födelseland eller något annat? I det globaliserade, post1989-  och postbalkankrigpräglade Europa av idag är sådana här frågpr inte helt lätta att svara på. Och kanske inte ens relevanta.