På vår förra bokcirkel röstades The Easter Parade av Richard Yates fram som nästa bok. Jag hade inte den på min långa, mentala att-läsa-lista, så det var tur att L föreslog den. Det hade varit synd att ha den oläst.
Boken handlar om två systrar, Sarah och Emily som växer upp i diverse förorter till New York under mellankrigstiden. Föräldrarna skiljer sig när barnen är små och systrarna bor tillsammans med sin mor, som går under smeknamnet Pookie. Vi får följa Sarah och Emily under (i stort sett) hela deras liv och de har det inte lätt. Yates sätter an tonen redan in bokens första mening:
Ingen av systrarna Grimes skulle få ett lyckligt liv, och i efterhand föreföll det alltid som om problemen började med föräldrarnas skilsmässa.
På flera sätt utvecklas de två systrarna åt två olika håll. Sarah representerar den gifta familjemodern. Hon har stabiliteten och den yttre tryggheten, men är i grunden olycklig och blir slagen av sin man. Emily representerarar den frigjorda kvinnan. Hon gifter sig aldrig, skaffar aldrig barn, hon har en akademisk utbildning och fortsätter att jobba nästa hela livet. Hon framstår som den mest vitala av de båda. Yates tecknar två skilda sätt att leva och till en början framstår Emilys liv som det mest levnadsvärda. Men mot slutet vänds perspektiven, Emily är ensam, enormt ensam och det som till slut räddar henne är en av systersönernas trygga familj.
Vill Yates förklara familjelivets seger över singellivet? Det verkar nästan så när man läser de sista sidorma, men å andra sidan har han under alla de sidor som föregår slutet verkat förespråka Emilys val av livsstil. I The Easter Parade är ingenting svart eller vitt. Personporträtten är realistiska och därmed komplexa. Så också handlingen. Jag tror inte att boken är något så simpelt som ett manifest för den ena eller den andra livsstilen. Han (Yates) vill helt enkelt visa att oavsett hur olika de båda systrarna väljer att leva, så är de lika sårbara för ensamheten och olyckan. Båd kvinnrona försöker från tid till annan att ta sig ur sina livsmönster. Sarah försöker lämna sin brutala make och Emily försöker stadga sig. Men det lyckas ingen av dem med. De är, för att låna en formulering från produktbeskrivning på Adlibris, fångade i sina egna öden.
Jag tyckte väldigt mycket om den här boken. Det blir en fyra.
PS. Jag läste boken på engelska, men jag kan inte låta bli att undra över varför titeln inte är översatt i den svenska översättningen. Titeln syftar ju på den påskparad där Sarah och hennes blivande man deltar. Det är den fortsatta berättelsens utgångspunkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar