Man brukar ju säga att alla skönlitterära böcker i någon mån är självbiografiska, att författare omöjligt kan gå utanför sin egen verklighet helt och hållet. Det är hos få detta är så tydligt som hos Pauls Auster. I Leviathan bär berättarjaget en rad likheter med Auster själv. Berättaren heter Peter Aaron, är författare, bor i Brooklyn, är gift med en kvinna som heter Iris (Paul Austers fru är Siri Hustvedt) och har precis som Auster tillbringat en tid i Paris i unga år. Detta bara för att nämna några likheter. Det här bidrar till att stärka den oklara gräns mellan litteratur och verklighet som är så typsik för Auster böcker. Ett vanligt grepp han använder sig av är att huvvudpersonen i boken är författare och man får följa denne författares arbete med en bok. Vad som händer i bokens verklighet, i bokens författares bok eller vad som kommer från "den riktiga" verkligheten är inte alltid klart.Leviathan handlar om en man som heter Benjamin Sachs och man få följa honom genom vännen Peter Aarons ögon. Aaron skriver en bok om sin vän Sachs, en bok med titeln Leviathan. Ännu ett typiskt Auster-grepp. De två männen möts på en inställd författarupläsning i New York på 1970-talet (även Sachs är författare) och bli vänner för livet. I början är det Aaron som har svårt att få rätsida på tillvaron, men snart riktas fokus mot Sachs i stället. Jag ska inte avslöja för mycket av handlingen, men om du gillar Auster, så kommer du med största sannolikhet att gilla Leviathan. I mitt tycke är den, vid sidan om New York-trilogin och Invisible en av hans bästa böcker. Den får en fyra i betyg.
Jag läste den för flera år sen och tyckte verkligen om den också. Kanske dags för en omläsning.
SvaraRaderaPS. Kul att du börjat blogga! :)
Jag som precis påbörjat New York-triologin och hittills är jag besviken! Har läst den första delen och... ja, jag är inte imponerad. Ska ge den en fortsatt chans.
SvaraRaderaErika: synd att du inte gillar den. Men jag tycker du ska fortsätta läsa, kanske ändrar du dig
SvaraRaderaLeviathan är en av hans verkligt intressanta romaner. Det finns mycket i den att fundera på. Jag har också tänkt en del på titeln, har du någon fundering kring den? /Therese
SvaraRadera@Therese: Jag tänkte inte på det när jag läste den, men så här tolkar artikelföfataren i engelskspråkiga wikipedia titeln:
SvaraRadera"Leviathan" is borrowed from the biblical sea monster that Thomas Hobbes used as a metaphor for the State in his own book of that title. As the "Phantom of Liberty", blowing up replicas of the Statue of Liberty around the country – the novel's protagonist is a Hobbesian hero whose nemesis is the State; his self-inflicted death, a metaphor for man's doomed struggle.
Auster is known for placing his fictional characters in real-time contexts with real events as backdrop to his narratives. There are parallels with the "Unabomber," the academic urban terrorist, Theodore Kaczynski who was active for a similar length of time from the late 1970s to the mid-90's.
Det verkar väl rimligt.