En liten rapport från bokmässan

Jaha, så var årets bokmässa avklarad. Här kommer en liten rapport

När? Jag var där hela fredagen och lördagen.

Seminarier? Jag var på några intressanta, några roliga och några meddelmåttiga. I den första kategorin vill jag främst framhålla den paneldebatt om bokens framtid som jag åhörde på fredagen. Mycket intressant. I mittenkategorin var nog David Batra det bästa. Och från den sista väljer jag det samtal om böckerna Vad är... från Bokförlaget Langenskiöld som jag hörde på lördagen. Ernst Billgren (som var deltagare) verkade mest sur och moderatorn var rätt kass.

Bokköp. Det blev en liten hög med böcker så klart:

• Freedom av Jonathan Franzen. Det ska bli mycket intressant att läsa denna minsta sagt hajpade bok.
• Människor det varti synd om av Kalle Lind. En kul bok om människor som inte alltid haft det så lätt.
• Det bästa ur nordisk familjebok från det lilla förlaget Ruin. Idén är enkel men genial. De har helt enkelt faksimilat några av de roligaste/märkligaste artiklarna ur Nordisk familjebok.
• Den falska vikten av Josepth Roth. Jag har tidigare läst Judar på vandring av Roth. Det ska bli intressant att läsa en roman också.
• Hurramabad av Andrej Volos. Jag har aldrig tidigare läst något från Tadzjikistan.
• Giftas II i en feministisk bearbetning från Rosenlarv förlag. Boken är helt tom, sidorna helt vita.
• De är inte kloka de där ryssarna av Anna-Lena Laurén. En liten bok om ryssland och ryssarna. Allt från hur man står i kö i Ryssland till hur den ryska demokratin fungerar.

De kunde blivit många fler, men jag kände att foten behövde sättas ner. Vinnare i det här sammanhanget blev Ruin förlag, där jag köpte nästa hälften av bokskörden.

Höjdpunkter. Det bästa var nog de två första timmarna i fredags när jag bara strosade runt bland montrarna. Jag köpte lite böcker, stannade för att lyssna och titta där det fanns något att lyssna och titta på. Det var relativt lungt och skönt, innan folkstormen kom på eftermiddagen.

Lågvattenmärken. Egentligen ingenting. Det är klart att det var mycket folk och långa köer, men det visste jag ju redan innan.

Några tankar inför nästa år. Nästa år ska jag nog vara där på torsdagen och fredagen i stället för fredagen och lördagen som i år samt försöka få min arbetsgivare att betala ett seminariekort de dagarna (i år betalade jag allt själv och fick ta semester för att åka dit). Innan kl 14 på fredagen då de öppnar för allmänheten är det mindre folk, skönare stämning, kortare köer, mer syre, intressantare seminarier. Med ett ord: bättre.