Det här var min första Lindgren. Av någon anledningen hade jag tidigare för mig att jag hade läst något av den gode Torgny, men icke. Minnen är den första. Jag skriver första för jag är ganska säker på att det blir fler. Jag gillade den.
Handlingen är inte mycket att redogöra för. Lindgren har skrivit ner brottstycken av sitt och sin släkts liv. Jag gillar särskilt de delar som behandlar hans morfar. Boken både inleds och avslutas med författarens samtal med förläggare. I början är det olika förläggare som försöker övertala honom att skriva ner sina minnen, en idé Lindgren motsätter sig - han menar att han ingenting minns.
Det jag gillar mest med boken är dialogerna, de är alldeles lysande. Lindgren har ett både ironiskt och gammaldags språk och dialogerna har ibland något absurt över sig.
Som sagt, jag kommer med all säkerhet att läsa mer av Lindgren (ge mig gärna tips). Minnen får en fyra.
Jag älskar Torgny Lindgren och vill verkligen läsa Minnen. Jag har inte läst så väldigt många än, men den bästa av de jag har läst är helt klart Pölsan. En himlans bra bok!
SvaraRaderaJa, jag har hört tidigare att Pölsan är bra.
SvaraRaderaDå har du hört rätt :)
SvaraRadera:)
SvaraRaderaLäs novelsamlingen Merhabs skönhet, framförallt "Vatten". Största upplevelsen är att höra Torgny Lindgren läsa den själv. Den är rolig, sorglig, rörande och gripande. Christina
SvaraRaderaJag älskar Torgny Lindgren och vill rekommendera "Norrlands Akvavit" "Berättelserna" "Pölsan" samt novellsamlingen "Merabs skönhet" (Merab är i själva verket en ko. I den novellsamlingen ingår tidernas bästa novell "Stubbrytaren".:)
SvaraRaderaDu har många trivsamma timmar framför dig.
Vänligen
/Lena