Jag tror att jag har hittat en ny favorit

För en tid sedan läste jag min första Torgny Lindgren. Det är inget jag ångrar, tvärtom. Nu har jag läst ytterligare en, det blev Norrlands akvavit.

En gammal föredetta väckelsepredikant vid namn Olof Helmersson reser tillbaka till det inre av Västerbotten efter en 45-årig frånvaro för att avfrälsa de han frälste 45 år tidigare. Han har helt ernkelt kommit på att Gud inte finns. Problemet är bara att alla frälsta redan har sekulariserat sig själva, alla utom två. Och när det kommer till denna lilla rest av församlingen finns det andra hinder i vägen för att Olof Helmersson ska kunna uträtta sitt ärende.

Dialogerna, människoporträtten och stämningen är alldeles underbara i denna lilla bok (den mäter bara 222 sidor), det enda som inte får mig att sätta en femma i betyg är att jag hade önskat lite mer handling och lite mindre religiöst dravel. Jag kommer emellertid fortsätta att läsa Lindgren, jag tror att jag har hittat en ny favorit.