fredag 19 februari 2010
Joyce och jag
Många jag känner tycker att Joyce Carol Oates är en fantastisk författare. Och hon ligger ju ofta högt på bettinglistorna inför Nobelpriset. Hon ligger också ständigt på min att-läsa-lista. Och jag har försökt. Tro inte annat. Senast för två veckor sedan gav jag Dödgrävarens dotter en ärlig chans. Men det går inte. Jag vet inte vad det är, men jag kan inte uppbringa intresse för hennes böcker. Kanske har det varit dålig tajming, om jag hade provat någon annan gång kanske jag hade älskat henne. Kanske är vi bara en mismatch, Joyce och jag. Snart får jag nog stryka henne från min att-läsa-lista. För gott.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Roligt att du blivit med bokblogg! du har från och med nu en läsare. Håller med dig om Joyce, hon kan vara ruskigt ointressant om man är på fel humör. När du känner att ditt sinne öppnar sig för att testa igen, skulle jag rekommendera "never let me go". Den är också lagom tjock för att orka ta sig igenom bara för att. Hej från Lina (midsommarkrans-grannen)
SvaraRaderaTjena Lina!
SvaraRaderaSå JCO har skrivet en bok med samma namn som en av Kazui Ishiguro? Kanske testar den någon gång. Skam den som ger sig.
/M
he, vänta här nu, boken heter såklart I´ll Take You There.
SvaraRaderaStryk henne inte. Hon är en fantastisk författare. Jag håller på att samla ihop mig till ett inlägg om henne men om man gillar att läsa riktigt bra historier kan man inte missa Blonde, Fallen, My sister - My love,Älskad - saknad och många mer. Har ett långvarit förhållande med JCO, ge henne en ny chans.
SvaraRadera