Jag har funderat mycket över det här med baksidestexter på böcker. Det hela grundar sig bl.a. i erfarenheten av att allt för många gånger ha fått läsupplevelsen förstörd av att baksidestexten avslöjar allt för mycket. Men också i en fundering kring vad det är som gör att man lockas till att läsa en bok.
När jag köper böcker styrs jag mycket av vilken stämning boken förmedlar. Och här spelar ju utseendet en stor roll. Men jag påverkas inte endast av omslagets utseende, även typografin spelar roll. Självklart styrs jag ju även av vad jag har hört om boken i fråga. Jag har däremot svårt att börja läsa böcker som är allt för hajpade. Jag blir alltid besviken. Jag tror att det har att göra med att alla människor ser olika saker i böcker. Det som gör att en människa gillar en bok kanske inte alls appellerar till en annan. Mina bästa läsupplevelser har jag fått när jag läst böcker som jag inte hört talas om alls innan jag började läsa.
Men om man nu inte kan gå på rekommendationer eller omslag, ja då måste man kanske gå på en kort beskrivning av boken. Med ett ord: en baksidestext. Men vad ska baksidestexten förmedla? Handlingen? Stämningen? Genren? Tematiken (om någon sådan finns)? I regel beskriver ju baksidestexten bokens handling. Dessa resuméer kan dock ofta vara missledande och ibland rentav felaktiga. Men det vanligaste problemet är nog i alla fall att det förstör genom att avslöja allt för mycket av handlingen. Ett av mina värsta exempel är En halv gul sol av Chimamande Ngozi Adichie. När jag hade läst tills det bara återstod c:a 150 sidor tänkte jag att nu kan jag väl ändå läsa baksidan utan att något nytt avslöjas. Men icke! Baksidestexten avslöjar delar av handlingen som händer när det är ungefär 100 sidor kvar (boken är nästan 700 sidor)!
Jag brukar därför aldrig läsa baksidan innan jag läser en bok. Jag läser första sidan i boken. Om jag blir sugen på att ta hem boken och fortsätta att läsa, ja då köper jag den. Annars inte. Om man nu måste ha baksidestexter på böcker, så kanske förlagen ändå skulle låta författarna själva skriva dem, då kanske det skulle bli bättre. Vad vet jag?
"Med sin djupa erfarenhet av baksidestexter har Magnusax skrivit ett insiktsfullt inlägg i ämnet präglat av humor och värme, men samtidigt med skarpa vinklar och raffinerade drag.
SvaraRaderaOmslag är viktiga, men den inledande texten likaså. Den som vill följa Manusax hem bör därför se till att lägga minst lika stor möda vid inledningen som avslutningen eller låta författaren skriva även den senare"
Att avslöja handlingsmoment i böcker, både i recensioner och baksidestexter brukar också vara vanligare ju finare litteratur det anses vara.
SvaraRaderaTill exempel i Coetes Onåd så tar handlingen en oväntad vändning en bra bit in i boken. Något som avslöjas direkt i alla recensioner av boken.
Som om inte också kvalitetsförfattare skulle kunna använda sej av överraskningsmoment.